🇸🇪 SV - Svenska
🇸🇪 SV - Svenska
Utseende
🇸🇪 SV - Svenska
🇸🇪 SV - Svenska
Utseende
One way to form passive sentences in the past tense is by using the so-called Perfect Passive Participle (PPP).
In reality, the PPP is not a true participle, as it is not formed from a tense stem. Rather, it is a nominal formation derived from the root with the primary suffix -ta or -na. Therefore, in Indian grammar, it is referred to as the kta suffix.
Agent (kartṛ) in the Instrumental case (tṛtīyā) -- direct object (karman) in the Nominative case (prathamā) -- Perfect Passive Participle
In this case, the PPP agrees with the object in number, case, and gender.
An auxiliary verb ("to be") is not necessary.
Examples:
sādhunā svarga āptaḥ = साधुना स्वर्ग आप्तः = "(By the saint, heaven was attained) = The saint has attained heaven."
brāhmaṇena devīṣṭā = ब्राह्मणेन देवीष्टा = "(By the Brahmin, the goddess was worshipped with a sacrifice) = The Brahmin has worshipped the goddess with a sacrifice."
Agent (kartṛ) in the Nominative case (prathamā) -- Perfect Passive Participle
In this case, the PPP agrees with the agent in number, case, and gender. The Perfect Participle "Passive" has an active meaning with intransitive verbs (verbs without a direct object) and verbs of motion.
Example:
kṣatriyā nagaraṃ gatā = क्षत्रिया नगरं गता = "The Kṣatriya woman has gone into the city."
Agent (kartṛ) i instrumentalis (tṛtīyā) -- PPP i nominativ singular neutrum
Exempel:
kṣatriyeṇa (nagaraṃ gatam) = क्षत्रियेण (नगरं) गतम् = ”(Av kṣatriyan gick (till staden)) = Kṣatriyan har gått (till staden).”
Konstruktionen enligt Schema II är mycket mer sällsynt än konstruktionen enligt Schema I.
Medan det så kallade ”participium perfektum passivum” för transitiva verb i första hand har passiv betydelse (āpta = ”uppnått (blivit)”) och för intransitiva verb och rörelseverb har aktiv betydelse (gata = ”gått”), finns det vissa verb där PPP kan ha både aktiv och passiv betydelse:
t.ex.
gata = गत = ”gått” (aktiv); men också: gato mārgaḥ = गतो मार्गः = ”en gången väg” (passiv)
āpta = आप्त = ”uppnåtts” (passiv), ”har uppnått” (aktiv)
Följande bildningssätt förekommer (för varje rot måste dess PPP läras in!):
(meist) tiefstufige Wurzel
+ -ta
med bindevokal -i- före: -ita
utan bindevokal: -ta
+ -na
Feminina stammar är: -tā, -itā, -nā; neutrum böjs som phala n.
aniṭ = ”utan (an-) suffixet föregående (-i-) t” (d.v.s. utan bindevokalen i).
Without a connecting vowel, the past passive participle (PPP) is generally formed from roots ending in vowels as well as many other roots, without there being a fixed rule that could specify for which structured roots the connecting vowel occurs or does not occur.
A list of aniṭ roots can be found in Kielhorn, Grammar § 298.
Examples:
| Root | PPP (kta) |
|---|---|
| bhū 1 P (भू) | bhū-ta (भूत) |
| smṛ 1 P (स्मृ) | smṛ-ta (स्मृत) |
| nṛt 4 P (nṛt-ta) (नृत्त) | nṛt-ta (नृत्त) |
| nī 1 U (नी) | nī-ta (नीत) |
| man 4 Ā (मन्) | ma-ta (*mn-ta) (मत) |
| su 5 U (सु) | su-ta (सुत) |
| gam 1 P (गम्) | ga-ta (< *gm-ta) (गत) |
| ji 1 P (जि) | ji-ta (जित) |
| śru 5 P (श्रु) | śru-ta (श्रुत) |
| kṛ 8 U (कृ) | kṛ-ta (कृत) |
| tan 8 U (तन्) | ta-ta (< *tn-ta) (तत) |
| iṣ 6 P (इष्) | iṣ-ṭa (इष्ट) |
seṭ = sa-iṭ = "with (sa-) the suffix preceded by (*-i-) t" (i.e., with the connecting vowel i).
Examples:
| Root | PPP (kta) |
|---|---|
| kup 4 P (कुप्) | kup-i-ta (कुपित) |
| khād 1 P (खाद्) | khād-i-ta (खादित) |
| rakṣ 1 P (रक्ष्) | rakṣ-i-ta (रक्षित) |
| vad 1 P (वद्) | ud-i-ta (< *vd-i-ta) (उदित) |
I aniṭ-bildningar måste följande ljudlagsregler i ordet beaktas. Dessa lagar är mycket viktiga för förståelsen av hela sanskritens formlära.
| 1. k, t, p före tonlös klusil (t.ex. t, th) förblir oförändrade: | pt, tt, kt = प्त्, त्त्, क्त् |
| 2. ct ersätts av kt = क्त्: | muc + ta » muk-ta = मुक्त |
| 3. śt ersätts av ṣṭ = ष्ट्: | dṛś + ti » dṛṣṭi = दृष्टि dṛś + ta » dṛṣṭa = दृष्ट viś + ta » viṣṭa = विष्ट |
| 4. Tonande oaspirerad klusil – utom j – ersätts före tonlöst ljud av motsvarande tonlösa oaspirerade ljud: | d + t(h) » tt(h) = त्त्, त्थ् (viktigt för den 2:a presensklassen) |
| 5. jt ersätts av kt eller ṣṭ (inte fakultativt!): | yuj + ta » yuk-ta = युक्त yaj + ta » iṣ-ṭa = इष्ट (< *yj-ta) sṛj + ta » sṛṣ-ṭa = सृष्ट sṛj + ti » sṛṣ-ṭi = सृष्टि |
| 6. Tonande aspirerad klusil + tonlös klusil » tonande oaspirerad klusil + tonande aspirerad klusil (Bartholomaes aspiratlag): | bh-t » b-dh: labh + ta » lab-dha = लब्ध dh-t » d-dh: budh + ta » bud-dha = बुद्ध yudh + ta » yud-dha = युद्ध krudh + ta » krud-dha = क्रुद्ध |
| 7. h-t ersätts av ḍh med förlängning av ett föregående i respektive u; eller av gdh. Före ett sådant ḍh ersätts a av o, mer sällan av ā: | dah + ta » dag-dha = दग्ध guh + ta » gūḍha = गूढ (guh 1 (gūhati) ”att dölja något”) muh + ta » mug-dha / mūḍha = मुग्ध / मूढ sah + ta » soḍha = सोढ |
budh 4 Ā (budhyate) / 1 U (bodhati), PPP buddha बुध् बुध्यते बोधति बुद्ध : to awaken, to awaken to knowledge, to recognize; PPP buddha 3 awakened, hence Buddha = "the Awakened" (not: the Enlightened)

Fig.: गौतमो बुद्धः
(Image source: Details)
dah 1 P (dahati), PPP dagdha दह् दहति दग्ध : to burn (something)
sah 1 Ā (sahate), PPP soḍha सह् sahate soḍha : to overcome, to endure, patiently endure = to forgive
mṛga m. मृग : wild animal
mārga m. मार्ग : path (paths were often game trails)

Fig.: मार्गः
(Image source: Details)
api अपि : also (postposed)
Regarding the 6th conjugation class, some roots are counted by indigenous grammarians that form the present stem with a nasal infix and thematic vowel a, e.g.:
muc 6 U (muñcati), PPP mukta मुच् मुञ्चति मुक्त : to release, let go, free; from the cycle of rebirths (saṃsāra m.) to free = to liberate
sic 6 U (siñcati), PPP sikta सिच् सिञ्चति सिक्त : to sprinkle
Regarding word formation:
muc: mokṣa m. मोक्ष : release, liberation, salvation
sic + abhi-: abhiṣeka m. अभिषेक : sprinkling of a king during the royal consecration, royal consecration
budh: bodhi m./f. बोधि : awakening (through which a Buddha or Jina attains liberating insight)

Fig.: महावीरो जिनः
(Image source: Details)
buddhi f. (budh + -ti) बुद्धि : cognition, organ of cognition.
| Root धातु | Passive Pres. 3. sg. Indic. यक् लट् | PPP क्त |
|---|---|---|
| aś 5 Ā अश् | aśyate अश्यते | aṣṭa अष्ट |
| āp 5 P आप् | āpyate आप्यते | āpta आप्त |
| as 2 P अस् | — | bhūta भूत |
| bhaj 1 U भज् | bhajyate भज्यते | bhakta भक्त |
| bhū 1 P भू | bhūyate भूयते | bhūta भूत |
| budh 4 Ā / 1 U बुध् | budhyate बुध्यते | buddha बुद्ध |
| dah 1 P दह् | dahyate दह्यते | dagdha दग्ध |
| div 4 P दिव् | dīvyate दीव्यते | dyūta द्यूत |
| dṛś दृश् | dṛśyate दृश्यते | dṛṣṭa दृष्ट |
| gam 1 P गम् | gamyate गम्यते | gata गत |
| grah 9 U ग्रह् | gṛhyate गृह्यते | gṛhīta गृहीत |
| hṛ 1 U हृ | hriyate ह्रियते | hṛta हृत |
| i 2 P इ | īyate ईयते | ita इत |
| iṣ 6 P इष् | iṣyate इष्यते | iṣṭa इष्ट |
| jan 4 Ā जन् | janyate जन्यते | jāta जात |
| ji 1 P जि | jīyate जीयते | jita जित |
| kath 10 U कथ् | kathyate कथ्यते | kathita कथित |
| khād 1 P खाद् | khādyate खाद्यते | khādita खादित |
| kṛ 8 U कृ | kriyate क्रियते | kṛta कृत |
| krudh 4 P क्रुध् | krudhyate क्रुध्यते | kruddha क्रुद्ध |
| kup 4 P कुप् | kupyate कुप्यते | kupita कुपित |
| labh 1 Ā लभ् | labhyate लभ्यते | labdha लब्ध |
| man 4 Ā मन् | manyate मन्यते | mata मत |
| mṛ 6 Ā मृ | mriyate म्रियते | mṛta मृत |
| muc 6 U मुच् | mucyate मुच्यते | mukta मुक्त |
| nī 1 U नी | nīyate नीयते | nīta नीत |
| paś पश् | (dṛśyate) दृश्यते | (dṛṣṭa) दृष्ट |
| pat 1 P पत् | patyate पत्यते | patita पतित |
| prach 6 P प्रच्छ् | pṛcchyate पृच्छ्यते | pṛṣṭa पृष्ट |
| pūj 10 U पूज् | pūjyate पूज्यते | pūjita पूजित |
| rakṣ 1 P रक्ष् | rakṣyate रक्ष्यते | rakṣita रक्षित |
| ram 1 Ā रम् | ramyate रम्यते | rata रत |
| sah 1 Ā सह् | sahyate सह्यते | soḍha सोढ |
| sic 6 U सिच् | sicyate सिच्यते | sikta सिक्त |
| śru 5 P श्रु | śrūyate श्रूयते | śruta श्रुत |
| su 5 U सु | sūyate सूयते | suta सुत |
| svap 2 P स्वप् | supyate सुप्यते | supta सुप्त |
| tyaj 1 P त्यज् | tyajyate त्यज्यते | tyakta त्यक्त |
| uch उछ् | — | uṣita उषित |
| vad 1 P वद् | udyate उद्यते | udita उदित |
| vas 1 P वस् | uṣyate उष्यते | uṣita उषित |
| vadh वध् | vadyate वद्यते | hata हत |
| yaj 1 U यज् | ijyate इज्यते | iṣṭa इष्ट |
| yudh 4 Ā युध् | yudhyate युध्यते | yuddha युद्ध |
A) Bilda passivsatsar i preteritum från aktivsatsarna i Lektion 7, övning A, samt för intransitiva verb och rörelseverb aktiva satsar i preteritum.
B) Bilda de motsvarande PPP:en till verbformerna i Lektion 10, övning A. Observera att en form som sṛjati motsvaras av PPP:er i alla tre genus.
C) Översätt satserna från Lektion 10, övning C, till passiv i preteritum.